Svartsjuka kallas den oro eller ilska som uppstår inom dig när någon annan får uppmärksamhet från den person vars uppmärksamhet du önskar få. Upplevelsen kan vara att den andra personen är mer intressant, uppskattad eller värderad än du själv är. Svartsjuka är mest vanligt i kärleksrelationer, men kan även förekomma i vänskapsrelationer och verkar vara lika vanligt oavsett kön.
Varför blir man svartsjuk?
Svartsjuka grundar sig ofta i en rädsla för att bli lämnad eller övergiven. Denna rädsla kan vara mer eller mindre medveten och ta sig olika uttryck. En person som upplever svartsjuka kan bli irriterad, arg eller ledsen när rädslan triggas. Ofta cirkulerar katastroftankar i huvudet och beteendet som följer kan vara mycket destruktivt för personen själv, den beteendet riktas mot och relationen.
Svartsjuka karakteriseras av en misstänksamhet som genomsyrar hela relationen. En person som är svartsjuk letar gärna efter bevis som stärker misstankarna, vilket kan leda till att information feltolkas och förstoras upp. Svartsjukan blir på så vis en självuppfyllande profetia. En like på sociala medier kan tolkas som flirtande och en lite för sen utekväll med kompisarna kan leda till ett stort bråk.
Problemet ligger vanligen hos personen som är svartsjuk
Rädslan, ilskan och misstänksamheten leder ofta till ett kontrollerande beteende. En person som är svartsjuk vill gärna hålla koll på den andra personen. Det kan handla om att övervaka vad personen gör eller med vem personen pratar med, att kolla i personens telefon eller dator, att förbjuda vissa aktiviteter eller kontakt med andra eller att själv söka kontakt genom telefonsamtal eller meddelanden i överdrivet stor utsträckning.
Denna typ av kontrollbeteende har ett ångestlindrande syfte. Personen som är svartsjuk försäkrar sig om att rädslan att bli lämnad inte är på väg att bli verklighet. I stunden känns det skönt, men i förlängningen förstärks bara svartsjukan av sådant kontrollbeteende.
Att skilja på svartsjuka och sund misstänksamhet
Det finns situationer där misstänksamhet, ilska eller oro faktiskt är befogad. Så kan vara fallet vid ett överdrivet flirtigt beteende eller vid en pågående otrohet. Det är viktigt att särskilja sådana orostankar från svartsjuka. Var gränsen går för vad som är ett acceptabelt beteende i en relation skiljer sig åt från relation till relation. Det är oerhört viktigt att kommunicera med sin partner kring detta så att båda känner sig trygga.
Vad kan man göra åt svartsjuka?
Att bli medveten om att problemet ligger hos den som är svartsjuk är det första steget. När bägge parter är överens om att det är den svartsjukes beteende som behöver förändras, är det dags att arbeta för att ta sig ur svartsjukan. Kartlägg svartsjukan, i vilka situationer den triggas, vad för tankar och känslor den ger och vilka beteenden den resulterar i. Målet är att förändra de destruktiva beteenden som förstärker och vidmakthåller svartsjukan. Den svartsjuke kan minska på kontrollbeteenden genom att exempelvis dra ner på antalet sms och samtal, att sluta kolla i den andres telefon och att inte lägga sig i vem den andre träffar. De kontrollerande beteendena bör ersättas med andra, mer funktionella beteenden.
När oron eller ilskan slår till, kan den svartsjuke distrahera sig genom att ta en promenad eller köra ett träningspass, göra en andningsövning eller ringa och prata med en vän om någonting annat. Att distrahera sig kan vara bra i stunden, men på lång sikt är det fördelaktigt att jobba med att acceptera sina obehagliga känslor för att kunna stå ut med dem. Man kan öva på medveten närvaro, alternativt använda sig av olika acceptansövningar.
Om problemet med svartsjuka har gått för långt och det är svårt att ta sig ur det på egen hand finns det professionell hjälp att få. Skriv i Ahum chat eller använd vårt matchningsverktyg för att träffa en terapeut som kan hjälpa just dig.