Generaliserat ångestsyndrom brukar även kallas för GAD, vilket kommer från engelskans Generalized Anxiety Disorder. En person som lider av GAD upplever ständig ångest och oro vilket bidrar till att personens livskvalité och välmående försämras. Vissa människor känner stark ångest i sociala situationer sk. social fobi, några får obehagskänslor i små eller trånga miljöer (klaustrofobi), medan andra har intensiva negativa känslor som är förknippade med ett trauma (PTSD). Det som utmärker generaliserat ångestsyndrom är dock att ångestkänslorna är ständigt närvarande, oavsett vilken situation eller vilka omständigheter personen befinner sig i. Dessa känslor kan vara kopplade till exempelvis pengar, arbete, relationer, hälsa och studier. Personer med GAD kan till och med känna stark ångest bara av tanken på att ta sig igenom dagen. Det är heller inte ovanligt att personer med GAD känner en mer allmän oro och ångest som inte direkt kan kopplas till någon specifik händelse. Ångesten och oron för en person med GAD är så pass stark att den påverkar olika aspekter av livet såsom jobb, skola och relationer.
Generellt sett finns det tre komponenter som skiljer generaliserat ångestsyndrom från vanlig oro och ångest;
1) Ihållande. Ångesten försvinner inte oavsett vilken situation personen befinner sig i.
2) Överdriven. Mer intensiv och påtaglig ångest än vad de flesta andra skulle ha känt i samma situation.
3) Irrationell. Det finns egentligen ingen riktig anledning att oroa sig över det som personen har ångest över.
Många med GAD vet om att deras oro och ångest är både överdriven och irrationell men klarar inte av att kontrollera sina tankar.
Varför får man generaliserat ångestsyndrom?
Orsaken till varför en person drabbas av GAD är fortfarande inte helt klarlagd. Forskare är dock överens om olika hjärnstrukturer och hjärnaktiviteter har en påverkan. Dessutom har forskning visat att gener också spelar en roll. Personer som har en familjemedlem med GAD löper fem gånger risk att själva drabbas. Personer som upplevt traumatiska upplevelser och haft alkohol- eller drogproblem har större benägenhet att utveckla GAD.
Vanliga symptom
Symptom för en person som lider av GAD inkluderar både psykologiska symptom, beteendesymptom och fysiska symptom. De vanligaste symptomen är överdriven rädsla och oro, känslor av att återkommande och okontrollerbar ångest. Beteendesymptom kännetecknas ofta av koncentrationssvårigheter, oförmåga att slappna av och undvikande av situationer som skapar ångest. Fysiska symptom kan komma som en konsekvens och det är inte ovanligt att ha problem med mage, sömnsvårigheter och muskelspänningar.
Personer som lider av GAD får ofta sina första symptom under tonåren. Många upplever att symptomen stundtals blir värre, såsom under perioder av stress.
Vad finns det för behandlingar?
Det vanligaste sättet att behandla generaliserat ångestsyndrom är genom samtalsterapi. Ibland kan även medicinering förekomma om inte terapi är tillräckligt. I dessa fall brukar någon form antidepressiva läkemedel användas i kombination med terapi.
En effektiv behandlingsmetod för GAD är kognitiv beteendeterapi (KBT). I kognitiv beteende terapi arbetar en terapeut och klient tillsammans för att omstrukturera klientens inlärda tanke- och beteendemönster. Under terapin får klienten lära sig att utmana sina automatiska tankar och beteenden och hitta nya förhållningssätt till olika situationer. Detta är speciellt effektivt för personer som lider av GAD då det ofta är tankemönster som skapar ångest och oro. Exempelvis kan en person lära sig att utmana sina tankar genom att använda en tankedagbok där alla ångesttankar skrivs ned. Under terapisessionerna får personen sedan utmana sina tankar genom att exempelvis fråga sig själv hur realistiska de är och hur mycket man tror att tankarna stämmer överens med verkligheten.
Även psykodynamisk terapi används för personer med GAD. I denna typ av terapi arbetar ofta terapeuten och klienten tillsammans för att hitta händelser i det förflutna som kan ligga till grund för ångesten.
Vilken typ av terapi som fungerar bäst är individuellt.
Fallet om Stephanie
Stephanie är en 28 år gammal kvinna. Hon är i naturen neurotiskt lagd och har alltid varit en orolig person. De senaste åren har hennes ångest dock blivit avsevärt värre. Hon känner ofta att hennes huvud håller på att sprängas av alla tankar och oro som ständigt präglar henne. Tankarna inkluderar saker som karriär, relationer och framtid. Ångesten har den senaste tiden även lett till olika fysiska symptom. Hon har ofta huvudvärk, känner sig trött och har börjat få svårt att sova. Dessa symptom har i sig lett till ännu mer ångest. Hon bestämmer sig för att gå i terapi och kontaktar en KBT-psykolog. Under de första mötena ställer terapeuten frågor om symptomen och informerar Stephanie om vad generaliserat ångestsyndrom är för något. Under de närmsta månaderna fick Stephanie lära sig att identifiera negativa tankar, bryta tankemönster och stanna upp när ångesten börjar smyga sig på. Hon lär sig också att stoppa sina negativa beteendemönster.
Ångesten och oron kommer fortfarande tillbaka emellanåt. Men idag har Stephanie fått ny kunskap och verktyg som gör att hon kan hantera sina tankar och beteenden på ett bättre sätt.
När bör man söka hjälp?
Det kan ibland vara svårt att veta vilken typ av ångest som är normal och när man bör söka hjälp. Generellt kan det sägas att om ångesten på något sätt påverkar ens liv negativt, oavsett om det är genom en försämrad livskvalité, relationer eller arbete, kan det vara bra att uppsöka en psykolog för att prata om situationen. På Ahum har vi flera legitimerade terapeuter med erfarenhet av att arbeta med personer som lider av olika typer av ångest och oro. Registrera dig idag för att ta det första steget mot ett bättre välbefinnand