De terapiinriktningar som jag använder mig av är Emotionellt fokuserad parterapi, Compassionfokuserad terapi och Affektfokuserad psykoterapi. Jag är legitimerad psykoterapeut och är utbildad inom psykodynamisk terapi och KBT, vilket ger en bra grund för att förstå och välja tillvägagångssätt efter klientens behov. I terapin fokuserar jag på det som jag märker fungerar för den enskilde och för relationen.
Jag lyssnar inledningsvis efter relations- och anknytningsmönster; den bild klienten har av sig själv och av andra, överlevnadsstrategier för att klara sig i livet och behålla relationer (beteenden såsom att kontrollera, bli arg och sluta sig), rädslor, känslor, tankar, den inre kritikern och slutsatser om sig själv, andra och situationer. Det som klienten beskriver som ett problem kan verka, och vara, dysfunktionellt för klienten själv, men oftast kan man förstå problemet med utgångspunkt i det faktum att vi alla behöver klara oss i livet men att vi ibland inte fått med oss rätt eller tillräckliga förutsättningar. Det kan också finnas bakomliggande trauman. Vi utvecklar överlevnadsstrategier och copingstrategier vilka gör att vi inte mår bra och fungerar så som vi önskar. Inom Compassionfokuserad terapi är en av grunderna att hur vår hjärna fungerar och hur vi biologiskt utvecklats som människor för att överleva är något vi inte kan rå för, men det är vårt ansvar inför oss själva att ta hand om det så att det fungerar i relationer och i livet.
Mitt huvudområde är nära relationer såsom kärleks-, vänskap-, syskon- och föräldrar med vuxna barnrelationer. Det uppstår ofta mönster av känslor, rädslor, tankar, bilder och agerande både inom oss och i en relation. När vi har ett gemensamt mönster i relationen triggar vi även varandra med vårt agerande och våra skydd vilket gör att vi förstärker bilden av oss själva och den andra. Vi fastnar tex i ett mönster av ett pådrivande och undandragande agerande som triggar och förstärks i relationen. Ju mer den ena parten driver på och vill ha respons desto mer drar sig den undandragande parten sig undan. Parterna vill egentligen skydda relationen från att förlora kontakt och att det ska eskalera till något värre.
Inom Emotionellt fokuserad partertapi och Compassionfokuserad terapi tydliggörs dessa mönster och genom att sakta ner, vara närvarande, känna in, uppleva och uttala kan man oftast hitta en annan upplevelse och skapa nya förhållningssätt gentemot sig själv, varandra och andra.
När det fungerar som bäst händer det i terapirummet att upplevelsen av en relation till partnern, till sig själv och/eller terapeuten blir en annan än den man är van vid och förväntar sig. Man upplever sig få en ny karta och en mer funktionell förväntan på relationer vilket ger en möjlighet till fortsatt utveckling. Jag skulle beskriva det kortfattat som att man går från rädsla till ökat mod och trygghet i sig själv och i sin relation.