Socialpsykologen Leon Festinger är ett av de mest kända namnen när vi närmar oss fenomenet “kognitiv dissonans”. I boken When Prophecy Fails (1956), redogör Festinger och hans medförfattare för en studie av en sekt som var övertygad om att världen skulle gå under ett visst datum, vilket sen inte skedde. Sektens misslyckande med sina profetiska grundläror påverkade dock inte medlemmarnas tillit till sekten negativt. Istället för att sekten splittrades eller förlorade medlemmar växte den i antal! Hur kunde detta ske? Hur tänker en sådan sektmedlem? Hur tänker vi människor?
Tankar som inte hänger ihop
För att finna svar behöver vi först förstå vad “kognitiv dissonans” betyder. Några synonymer till ordet kognitiv är mental, förstånd och kunskapsmässig. Dissonans betyder “missljudande”, dvs något som inte låter samstämmigt. Kognitiv dissonans uppstår alltså när vi uppfattar något som “mentalt missljudande”, att något inte riktigt hänger ihop. I sektens fall handlade det om dissonansen som uppstår när en hel världsbild möter fakta som vittnar om dess ogiltighet.
Att hantera kognitiv dissonans
Kognitiv dissonans inträffar alltså när vi håller fast vid två eller flera idéer som är svåra att få ihop. Ett exempel där kognitiv dissonans inträffar är vid rökning. En tanke hos rökaren kan vara “Jag älskar att leva och att röka” och den andra tanken kan vara att “Det är bevisat att rökning leder till en snabbare död”. Dessa två idéer kan för rökaren vara svåra att få ihop. Å ena sidan älskar personen rökningens njutning. Å andra sidan är denne medveten om att hen genom att röka påskyndar sin död. Hur hanteras dissonansen? Vi tar till huvudsakligen fyra strategier:
- Ändra en av tankarna. T ex kan du bestämma dig för att tro att det inte finns tillräckligt med belägg på att det är farligt att röka.
- Ändra på ditt beteende. Rökning dödar mig så jag slutar röka.
- Lägg till en eller flera nya tankar. Du kan t ex lägga till en ny tanke: Att röka dödar, men jag tränar ofta vilket minskar risken, så jag är inte målgruppen.
- Bagatellisering/förnekelse. Minska betydelsen av inkonsekvensen mellan de båda tankarna. Du kan säga till dig själv, jag älskar att röka och leva. Rökning dödar. Men jag bryr mig inte om att tänka på sådant, jag lever i nuet!
Kroppen säger till om kognitiv dissonans föreligger
Aktuell forskning visar att våra kroppar kommer att försäkra sig om att vi uppmärksammar när vi upplever motstridiga tankar, dvs kognitiv dissonans. Kroppen kommer att göra det genom att skapa en stark upplevelse av obehag. Det blir alltså fysiskt obehagligt när vår världsbild inte hänger ihop. Behovet av att lösa inre motstridigheter i syfte att bättre förstå vår omvärld förefaller vara inbyggt i vår natur. Detta är avgörande för att vi ska kunna hantera de mest grundläggande vardagssysslor, men även fatta livsnödvändiga beslut som att t.ex. sluta röka eller lämna en sekt!
Kognitiv dissonans i Coronans tid
Vad har allt detta med Corona att göra? Corona-pandemin är en unik händelse i modern tid, långt ifrån en vardaglig situation. Dessutom kom den som en plötslig överraskning för de flesta av oss. För många betyder den här situationen arbetslöshet, eventuell förlust av nära och kära och till och med ett hot mot ens egna liv. En osynlig fiende söker sina offer genom de aktiviteter som vi människor älskar mest; att träffas och uppleva gemenskap. Vår världsbild möter ett nytt faktum; Corona. Idéer som “jag behöver bara äta hälsosamt och träna för att leva ett långt lyckligt liv” krockar med faktumet att ett virus kan innebära slutet.
Ditt sätt att hantera kognitiv dissonans kan leda till psykisk ohälsa
Coronaviruset innebär en omorientering för oss där vi söker nya förhållningssätt och resonerar med vårt inre. Fettinger pekar på vikten av att ha en sund inre dialog med sig själv för att sträva efter en inre harmoni. Hur du hanterar din dissonans är avgörande för hur du mår. Vissa sätt att hantera inre motstridiga tankar kan leda till psykisk ohälsa. Att som i strategi 4 ovan bagatellisera situationen med Corona och leva som vanligt kan strida mot inre övertygelser som t.ex. solidaritet mot andra och du kommer troligen att känna obehag. Om du istället enligt strategi 2 helt isolerar dig p.g.a smittrisken och negligerar dina sociala behov får du ett annat resultat, i längden kanske en depression. Ihållande oro eller som det också kallas Generaliserat Ångestsyndrom (GAD) för den här situationen är ett praktexempel på ett destruktivt sätt att hantera utmaningen att lösa vår kognitiva dissonans. Det är en inre dialog men som inte är sund. Den strävar inte efter harmoni utan förvärrar snarare ditt mående.
Behöver du hjälp med att föra en sund dialog med dig själv? Ahums psykologer är professionella experter på att hjälpa människor att få ihop sin världsbild och ge effektivt stöd under svåra tider. Du är inte ensam, sök hjälp om du behöver. På Ahum kan du enkelt komma i kontakt med tränade experter via chatt och jobba effektivt med ditt mående och psykiska hälsa utan att lämna hemmet.