Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är idag en av de populäraste formerna av terapi och riktar sig till personer som lider av exempelvis depression, ångest eller social fobi. Gemensamt för alla former av KBT är att arbetssättet präglas av en aktiv behandlare, konkret formulerade mål samt en tydlig struktur under behandlingens sessioner. Behandlingen fokuserar på de faktorer som i dagsläget påverkar att klientens problem fortsätter. Tonvikten ligger med andra ord på samspelet mellan individen och omgivningen här och nu; på det som faktiskt kan förändras. Läs mer om KBT här.
Acceptance and commitment therapy
Acceptance and commitment therapy (ACT) har visat sig vara effektiv vid många olika typer av psykisk ohälsa såsom ångest, depression, generaliserat ångestsyndrom (GAD), panikångest och olika typer av beroende eller riskbeteenden. Även personer som lider av stress eller allmänt vill få ett bättre välbefinnande kan dra nytta av ACT. Denna typ av terapi har som mål att istället för att ändra jobbiga tankar och känslor, lära en person att acceptera dem och gå vidare. Målet med ACT är att personen som går i terapi ska kunna vara närvarande i stunden och acceptera alla delar av livet, vilket även inkluderar jobbiga känslor och händelser. Denna filosofi ligger nära mindfulnessbaserad terapi som också lägger ett starkt fokus på att acceptans och närvaro i nuet. Läs mer om ACT här.
Compassionfokuserad terapi
Compassionfokuserad terapi (CFT) har visat sig ha effekt på självkritik, självkänsla, ångest, relationer och depression. Terapiformen är dock relativt ny och det saknas större studier som utvärderar terapiformens effekter i sin helhet. CFT anses ingå i tredje vågens KBT. Utöver KBT-inslag har också CFT inslag av anknytningsteori, evolutionsteori, neurologi och buddhistisk meditation. CFT och medkänsla handlar om att träna färdigheter och förmågan att möta livet som det är, även när det är smärtsamt och jobbigt. Det handlar om att närma sig det som är svårt och ha en motivation att hjälpa sig själv och andra. Läs mer om CFT här.
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT) var från början specifikt framtagen för att behandla återfall i depression. Det har dock visat sig att terapiformen även är effektiv vid en rad andra former av psykisk ohälsa såsom depression, beroende och tvångssyndrom (OCD). Terapin består av två delar, dels KBT, dels mindfulness. KBT fokuserar på att utmana en persons automatiska, och ofta omedvetna negativa tankemönster och ersätta dem med mer positiva förhållningssätt. Ordet mindfulness kommer från buddhistisk tradition och kan översättas till ungefär ”medveten närvaro i nuet”. Målet med mindfulnessträning är att vara närvarande i varje ögonblick och att ha ett icke dömande förhållningssätt till alla typer av erfarenheter, tankar, känslor och förnimmelser. Läs mer om MBKT här.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) utformades till en början för att behandla personer med emotionell instabil personlighetsstörning. Numera används DBT även för andra patientgrupper, exempelvis vid missbruk, ätstörningar och posttraumatisk stressyndrom. Övergripande handlar DBT om att hitta en balans mellan förändring och acceptans samt flexibilitet och stabilitet. I behandlingsarbetet måste terapeuten skifta mellan att vara stödjande och krävande. På längre sikt syftar behandlingen till att lära patienten hantera sin vardag på ett bra sätt och skapa en meningsfull tillvaro. Du kan läsa mer om DBT här.
Schematerapi
Schematerapi används vanligen för djupare personlighetsproblem och/eller relationsproblem. I psykologisk mening är schema ett samlat begrepp för att beskriva de föreställningar och tankemönster, medvetna och omedvetna, som formar vårt sätt att tolka det vi upplever. Hur vi beter oss i olika situationer påverkas till stor grad av hur vi i grunden uppfattar oss själva och omvärlden tillsammans med vår samlade erfarenhet av hur vi tidigare bäst hanterat liknande situationer. Schematerapi syftar till att förändra scheman som skapar problem och lidande för människan. Ett exempel på ett sådant schema kan vara att ”jag måste prestera högt för att andra människor ska tycka om mig”. Du kan läsa mer om schematerapi här.
Psykodynamisk terapi
Psykodynamisk terapi (PDT) kan användas för en rad olika problem såsom depression, ångest, tvångssyndrom, panikångest och ätstörningar. Det är svårt att beskriva hur en typisk terapisession ser ut, eftersom det kan variera väldigt mycket. Terapeuten lägger mer fokus på att klienten ska känna sig trygg och bekväm med att kunna prata öppet om vad som helst. Terapeuten och klienten arbetar tillsammans med att utforska olika problematiska tankar, känslor och beteenden som uppstår för klienten och hur dessa kan hänga ihop med tidigare erfarenheter eller händelser i klientens liv. Målet med psykodynamisk terapi är att klienten ska få en bättre självinsikt, en ökad självkännedom, samt en förmåga att själv kunna lösa inre konflikter som eventuellt kommer att uppstå i framtiden. Läs mer om PDT här.
Hur går jag vidare?
Du har nu fått läsa om flera olika typer av terapi. Har du hittat rätt terapi för dig? Oavsett om du redan vet vilken terapi du tror kommer passa dig, eller inte vet alls, kan du använda Ahums matchningsverktyg för att matchas mot just den terapeut eller terapi som fungerar för dig. Många av våra terapeuter använder en kombination av terapiformer beroende på problematik och klientens behov.