Ångest

I artikeln nedan förklarar vi vad ångest är och vi ger exempel på vanliga symtom vid ångest, tipsar om vad du själv kan göra för att lära dig hantera din ångest samt vilka typer av behandling som finns för ångest.

Vad är ångest?

Ångest kan upplevas på många olika sätt och det finns förstås olika nivåer och upplevelser av ångest. Allt från en långvarig, molande oro till starka kroppsliga känslor som panik. Ångest är en naturlig reaktion på hotfulla situationer – ditt inbyggda alarmsystem kan man säga. Oavsett hur stark ångest du känner så går den alltid över, men den kan också komma tillbaka.

När du får ångest signalerar din kropp till dig att något är fel och behöver din uppmärksamhet. Kroppen signalerar till dig genom att sätta igång ditt autonoma nervsystem. Det autonoma nervsystemet delas in i det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet aktiverar kroppen medan det parasympatiska lugnar ned kroppen. När du får ångest är det sympatiska nervsystemet som sätter igång, som aktiverar kroppen. Den här responsen kallas fight- och flight-responsen, eller kamp- och flyktresponsen på svenska.

Fight- or flight responsen har tidigare varit viktig för människans överlevnad, och bidrar till att vi kan förbereda oss för framtiden och planera inför de eventuella utmaningar som kan komma. Ångest kan också göra oss uppmärksamma på om vi har en ohållbar livssituation och motivera oss till att förändra våra liv. Ångesten varnar alltså när något i livet är fel och gör oss uppmärksamma på hot eller saker vi behöver ta itu med. Av den anledningen bör man inte sikta på att bli av med ångesten helt och hållet, den är ju hjälpsam ibland.

Även om ångest är en naturlig känsla kan det kännas obehagligt. Vetskapen om att ångest i sig inte är farligt räcker inte så långt när vårt rationella tänkande tas över av starka fysiska reaktioner och intensiva negativa känslor. 

Olika typer av ångest

Här kan du läsa mer om olika typer av ångest. 

GAD – Generaliserat ångestsyndrom 

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) kännetecknas av en långvarig oro som antingen är ganska konstant eller kommer i perioder. För många med GAD kommer oro och ångest av att känna osäkerhet och inte ha kontroll och präglas av “Tänk om”-tankar. Det leder ofta till att man försöker undvika tankar genom att trycka bort dem, eller kontrollera situationer genom att läsa på om ämnen, ringa upp någon som man är orolig för eller liknande. Ångesten är inte direkt kopplat till specifika situationer utan kan komma lite när som helst. 

Social ångest

En person som har social ångest känner en stark och intensiv rädsla inför sociala situationer. Ångesten är förknippad med tankar om att man ska göra bort sig och bli dömd av andra människor. De flesta med social ångest känner en stark rädsla både innan och under en social situation. Vissa känner social ångest inför specifika situationer såsom fester och möten på arbetsplatsen, medan andra upplever problemen i flera olika sociala situationer.

Panikångest eller paniksyndrom

En person som lider av panikångest, även kallat paniksyndrom, upplever återkommande panikattacker. En panikattack är en intensiv känsla av panik och rädsla som kommer plötsligt och som kan pågå i alltifrån några minuter upp till flera timmar. För att få just diagnosen paniksyndrom behöver man känna en rädsla för att få nya panikattacker, eller börja undvika situationer av rädsla för att få en ny panikattack. 

Agorafobi

Agorafobi, eller torgskräck, är en stark rädsla för öppna ytor eller platser med mycket folk. Ofta undviker personer med agorafobi sådana platser på grund av att få en panikattack i en sådan situation. 

PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom 

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en ångestproblematik som kan uppstå hos personer som varit med om ett trauma. Ett trauma kan vara en enskild händelse, som en svår olycka eller ett sexuellt övergrepp, eller händelser som pågått under en längre period såsom mobbning eller trakasserier. För personer med PTSD kommer ångest i form av intensiva minnesbilder och mardrömmar där händelsen återupplevs. Ångesten är för många så stark att man försöker undvika platser, saker och tankar som påminner om traumat.

OCD – Tvångssyndrom

Tvångssyndrom (OCD) kännetecknas av återkommande tankar och ritualer. För en person med OCD är tankarna som dyker upp oönskade och påträngande. Inte sällan handlar tankarna om hemska saker som kan hända. Tankarna leder till ångest. För att bli av med tankarna utvecklar många med OCD även tvångsbeteenden. Det kan exempelvis vara att tvätta händerna om och om igen eller att låsa dörren ett visst antal gånger.

Fobier

En fobi är en intensiv rädsla för någonting som egentligen inte utgör någon verklig fara. Det innebär att det i princip inte finns några gränser för vad det går att utveckla en fobi inför. Några exempel på fobier är spindelfobi, ormfobi, emetofobi (rädsla för kräkningar), flygrädsla och höjdrädsla.

Hälsoångest – tidigare hypokondri

Hälsoångest innebär en stark rädsla för att drabbas av, eller redan ha drabbats av, en allvarlig sjukdom såsom cancer eller hjärt- och kärlsjukdom. Rädslan grundar sig i en feltolkning av kroppsliga symtom som leder till ångest. Ångest skapar kroppsliga symtom som förstärker övertygelsen om att man har en allvarlig sjukdom. Att gå till läkaren och få bekräftat att man inte är sjuk ger oftast bara en tillfällig lindring av ångest, då det snart kommer tankar om att läkaren kan ha missat något under undersökningen eller att det kan vara någon annan sjukdom.

Prestationsångest

Prestationsångest innebär att man känner oro och rädsla för att misslyckas och inte räcka till. Man är rädd för att inte kunna leva upp till de krav som ställs och göra bort sig inför andra. Det handlar i de flesta fall snarare om att man ställer väldigt höga krav på sig själv och har ett negativt tankemönster om hur väl man presterar. Att från och till känna prestationsångest, såsom inför en tenta, arbetsintervju eller presentation, är helt normalt och kan i vissa fall till och med göra att man kan fokusera och ge det där lilla extra. Prestationsångest blir däremot ett problem när känslorna av att man måste prestera på topp påverkar vardagen. 

Symtom på ångest

För de flesta kan ångest beskrivas som en stark och obehaglig känsla av oro eller rädsla i kroppen. Som vi nämnde ovan sätter vårt sympatiska nervsystem igång vid ångest och vi får kroppsliga symtom. De här kroppsliga symtomen skiljer sig från person till person. 

Här är exempel på symtom du kan få vid ångest: 

• Tryck över bröstet
• Hjärtklappning
• Ilningar i kroppen
• Muntorrhet
• Darrande händer
• Svårigheter att andas
• Ont i magen och/eller diarré
• Svaghet i musklerna
• En klump i halsen
• Yrsel
• Stickningar i händer och fötter

Ångest kan, förutom ge kroppsliga symtom, också leda till andra negativa känslor eller

tankar såsom: 

• Svårt att kunna slappna av och känna sig trygg
• Osäkerhet och oro
• Tankar om att dåliga eller hemska saker ska inträffa
• Känslor av rastlöshet och att ständigt vara på spänn
• Overklighetskänslor – att känna att man inte befinner sig i verkligheten
• Ledsen, arg, irriterad

Vad beror ångest på?

På samma sätt som att ångest kan upplevas på många olika sätt, så kan anledningarna till varför man får ångest vara många. Ofta delar man upp orsaker till ångest i två kategorier: biologiska faktorer och omgivningsfaktorer.

Biologiska faktorer till ångest

Det finns forskning som tyder på att ångest till viss del är ärftligt. Det innebär att personer som har någon förälder som lider av ångest har större risk att få samma problem. Det är omöjligt att säga exakt hur mycket av ångest som är ärftligt, men forskare menar att ungefär för 30% av de personer som lider av ångest är de ärftliga faktorerna betydande.

Det finns även forskning för att ångest kan bero på kemiska obalanser i hjärnan. I flera studier har man kommit fram till att personer som lider av ångestproblem ofta har problem med olika signalsubstanser i hjärnan såsom serotonin, noradrenalin och gammaaminosmörsyra. Vi vet inte än vad som orsakar vad – ifall de kemiska obalanserna leder till ångest eller om ångest leder till kemisk obalans.

Omgivningens påverkan på ångest

Trots att det finns ärftlighet som kan göra vissa personer mer benägna att utveckla problem med ångest, så är det för de allra flesta någonting i omgivningen som påverkar ångest. Med omgivningen menas allt som inte är ärftligt. Det inkluderar exempelvis personer som du umgås med, din arbetsplats och upplevelser som du tidigare haft.

Även för en person som har ärftlighet för problem med ångest (exempelvis en ångestfylld förälder), så kommer omgivningen oftast att avgöra om ångest kommer att påverka personen eller inte. Det kan vara inlärda beteenden som leder till ångest, eller att ångest utvecklas vid stora livsförändringar såsom skilsmässa, graviditet eller pensionering.

Forskning har visat att de som varit med om trauma i barndomen löper större risk för att utveckla problem med ångest i vuxen ålder. Det finns även stöd för att vissa typer av sociala grupper (exempelvis arbetslösa och minoriteter) upplever problem med ångest i större utsträckning än andra.

När ska jag söka hjälp för ångest?

När ångest är stark och inverkar negativt i vardagen kan det vara bra att söka hjälp. Den ångesten går att få ner till en nivå så att den blir hanterbar och så man kan leva ett bra liv. När ångesten känns ohanterbar, påverkar något i din vardag såsom din sömn, ditt jobb, dina relationer eller ditt välmående är det bra att göra något åt ångesten. 

Behandling av ångest

Ångest kan behandlas på olika sätt, och med olika terapimetoder. 

Kognitiv beteendeterapi för ångest

En vanlig terapimetod för att behandla ångest och panikångest är kognitiv beteendeterapi (KBT). I KBT kommer du och din psykolog tillsammans undersöka vilka tankar och känslor som är kopplade till din ångest. Ni kommer bland annat att undersöka i vilka situationer som ångest uppstår och hur du upplever ångest.

Därefter arbetar ni med att utmana de negativa och invanda tankemönster och beteendemönster som är kopplade till ångest. Ofta får man uppgifter att göra mellan samtalen. Det kan till exempel vara att anteckna när man upplever ångest och vilka tankar som uppstår.

Psykodynamisk terapi för ångest

Psykodynamisk terapi (PDT) är en annan vanlig terapimetod för att behandla ångest. Den största skillnaden från KBT är att man i PDT lägger mer fokus på bakgrunden till ångesten och om man har negativa omedvetna levnadsmönster som skapar ångest.

Istället för att fokusera på vilka tankar och känslor som upplevs i nuet så pratar man mer om vad som kan vara anledningen till varför man har ångest. I PDT pratar man därför mer om händelser som skett tidigare i livet och hur de kan påverka hur man mår idag.

Klicka här för att testa om du har ångest. Testet är framtaget av vår psykolog.

Vad kan jag göra själv vid ångest?

Det finns tekniker som du själv kan träna på för att lära dig hantera ångest bättre i vardagen.

Andningsövning för ångest

För många uppstår en ond cirkel i samband med ångest. Negativa känslor och tankar leder till kroppsliga symtom som snabbare hjärtslag och snabbare andning, vilket i sin tur leder till fortsatt ångest. Ett bra sätt att bryta den onda cirkeln kan vara att stanna upp och ta djupa och långsamma andetag.

Fokusera på annat när du får ångest

När ångesten kommer krypande kan det vara skönt att ha någon aktivitet som du vet får dig att må bättre. Det kan vara alltifrån att läsa en bok eller titta på serie till att ta en promenad eller gå till gymmet. Det enda viktiga är att det ger dig en paus från ångest och får dig att slappna av.

Ifrågasatt negativa tankar

När man får ångest är det lätt att tänka negativa tankar och fastna i något som kallas tankefällor. Några exempel på vanliga tankefällor som kan förvärra ångesten är:

• Övergeneralisering – att dra stora slutsatser från enskilda händelser. Till exempel: ”Jag fick inte jobbet som jag sökte. Jag kommer aldrig att få något jobb”.
• Katastroftänkande – att tänka att det absolut värsta kommer inträffa. Till exempel: ”Jag kommer att göra bort mig på presentationen. Alla kommer skratta åt mig och jag kommer att skämma ut mig för all framtid”.
• Tankeläsning – att anta att andra människor tänker negativt om en. Till exempel: ”Kassören tittade konstigt på mig. Han måste tro att jag ser jättedum ut”.

Att stanna upp och ifrågasätta de negativa tankarna är en bra teknik för att få mer perspektiv. Oftast inser man att saker och ting faktiskt inte är så farliga som de först verkade.

När de negativa tankarna smyger sig på kan det ofta hjälpa att ifrågasätta dem. Till exempel: ”Men vänta lite nu. Bara för att jag inte fick det här jobbet, betyder det verkligen att jag aldrig kommer att få ett jobb?”. 

Tips till närstående till någon med ångest

Att vara närstående till någon som lider av ångest kan vara svårt. Man kan bli orolig, känna sig maktlös och inte veta vad man ska göra. Några tips är att:

• Visa att du finns där för personen som stöd.
• Läs på om personens typ av ångest för att lättare veta hur du ska stötta.
• Uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Här kan du också hjälpa till att ta kontakt med någon i samråd med personen, om hen tycker att det är svårt eller jobbigt.