I artikeln nedan förklarar vi vad som kännetecknar panikångest, ger exempel på vanliga symtom vid panikångest, vilka behandlingar som finns tillgängliga och när man bör söka hjälp.
Vad är panikångest?
En person som lider av panikångest eller så kallat paniksyndrom har återkommande panikattacker. Det finns panikattacker och det finns paniksyndrom – och det är viktigt att skilja dem åt. En panikattack är en snabb och stark rädsla med starka fysiska symptom. Attacken kulminerar efter ungefär 10 minuter och minskar sedan ganska fort. Ungefär 30% av befolkningen upplever någon gång under livet en panikattack. Alla människor kan få en panikattack, och även om det är väldigt obehagligt under tiden så påverkar den egentligen inte livet på något negativt sätt efteråt.
När man får en panikattack är det sympatiska nervsystemet som sätter igång, som aktiverar kroppen. Den här responsen kallas fight- och flight-responsen, eller kamp- och flyktresponsen på svenska. Det innebär att kroppen aktiveras och förbereder en på att agera genom att antingen fly från ett hot eller slåss mot hotet. Sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystem. Som du hör på namnet, autonom, är det ett automatiskt system i kroppen som man själv inte kan styra. Det autonoma nervsystemet styr delar av kroppen, till exempel ditt hjärta, din andning och din muskulatur. När det aktiveras kan man alltså få kroppsliga symtom som förhöjd puls, svårare att andas och svettningar. Det här systemet har hjälpt oss överleva i generationer genom att reagera på hot, men vid en panikattack kommer den här reaktionen av sig själv och kan vara väldigt obehaglig.
Panikångest innebär att när en person fått en panikattack, börjar hen antingen undvika situationer med rädsla för att få en ny attack, eller är ihållande rädd för att få nya panikattacker, vilket påverkar livskvalitet på ett negativt sätt. För att få diagnosen paniksyndrom behöver den här rädslan hålla i sig minst en månad. De flesta som har panikångest får ofta sin första attack någon gång i tonåren, men bara 3% av alla människor utvecklar paniksyndrom någon gång under livet. Det är vanligast att utveckla just panikångest mellan 20-30 års ålder. Det innebär dock inte att paniksyndrom inte kan utvecklas både tidigare och senare än så.
Undvikande beteende
Många skäms över sina ångestattacker och vill dölja sina symtom för andra, vilket i sin tur kan bidra till mer ångest och starkare känslor av panik. De jobbiga känslorna som uppkommer under en panikattack bidrar till att man börjar oroa sig över att vara med om nya attacker. Det är därför inte helt ovanligt att personer med panikångest drar sig undan från situationer och platser där de tidigare fått en panikattack eller där det finns en risk att få en ny attack. Till exempel kan en person som har haft en panikattack på en buss tro att det är bussen som utlöste panikattacken. Då börjar personen undvika att åka buss och andra liknande former av transporter och trånga utrymmen såsom spårvagnar, tunnelbanor och hissar. Även om det känns bra för tillfället gör det vardagslivet svårare för personen och betyder heller inte att panikattackerna kommer att avta.
Symtom på panikångest
En panikattack är en plötslig känsla av panik och rädsla som stegrar och som sedan avtar. Den kan pågå i någon minut upp till någon timme. Den som lider av panikångest har haft en utlösande panikattack och har därefter börjat undvika aktiviteter för att minska risken att få en ny panikattack, är konstant rädd för att få en ny panikattack, eller får upprepade panikattacker. En panikattack kan se olika ut men nedan listar vi vanliga symtom.
Symtom på panikångest:
- Andningssvårigheter eller börja hyperventilera
- Högre puls
- Svettningar
- Tunnelseende
- Illamående, diarré, kräkningar
- Yrsel
- Stickningar eller domningar i händer och fötter
- Skakningar
- Känsla av att tappa kontrollen
- Känsla av att svimma
- Overklighetskänslor
Panikångest kan påverka ens vardag och leda till annan psykisk ohälsa såsom nedstämdhet, oro, sömnsvårigheter och andra former av ångest.
Vad beror panikångest på?
Det uppskattas att runt 200 000 svenskar lider av någon typ av panikångestsyndrom. Dubbelt så många kvinnor som män drabbas. Vad som utlöser en attack är individuellt. Varför man får panikångest är idag inte helt klarlagt, men man vet att stress eller jobbiga händelser i livet ökar risken för att få panikångest. En panikattack kan komma när man kommit ur en väldigt hektisk period på jobb eller i skola och äntligen får slappna av.
När ska jag söka hjälp?
Det är bra att ta kontakt med en psykolog för att behandla din panikångest om du känner igen dig i något av följande:
- Återkommande panikattacker.
- Rädsla för att få nya panikattacker.
- Du har slutat slutat göra saker för att inte risker att få nya panikattacker.
Vilken typ av behandling kan jag få?
Panikångest behandlas vanligtvis med kognitiv beteendeterapi (KBT). Terapi online utifrån KBT har i vetenskapliga studier visat sig vara lika effektivt som face-to-face terapi för behandling av panikångest. Ibland används även medicin för att behandla panikångest. Antingen bara medicinering eller i kombination med terapi såsom KBT.
KBT vid panikångest
KBT är den vanligaste terapiformen för patienter som lider av panikångest. Hur behandlingen ser ut skiljer sig beroende på vad klienten behöver, men det finns några inslag som en KBT-behandling för panikångest ofta innehåller:
- Information om panikångest. Här får klienten lära sig vad panikångest är, hur man kan identifiera symptomen och hur behandlingen kommer att gå till.
- Panikdagbok/ångestdagbok. I en panikdagbok registrerar klienten under en eller flera dagar i vilka situationer som panikattackerna uppstår. Vanligt är också att klienten skriver ned kroppsliga reaktioner, tankar och känslor kopplat till panikattacken.
- Andnings- och avslappningsövningar. Andnings- och avslappningsövningar kan dels hjälpa vid en panikattack, men kan också användas i vardagen för att minska stress och ångest.
- Kognitiv omstrukturering. Kognitiv omstrukturering handlar om att hitta tankemönster som inte är hjälpsamma för klienten och sen hitta strategier för att förändra dessa tankemönster så att att klienten kan hantera ångestfyllda situationer på ett bättre sätt.
- Exponering. Under exponering får klienten gradvis utsätta sig för situationer som i vanliga fall kan utlösa en ångest eller en panikattack. Tanken är att genom stegvis exponering ska klienten bli mer och mer bekväm i situationer som tidigare varit ångestframkallande.
Vad kan jag göra själv?
Det finns saker man kan göra själv om man lider av panikångest, för att hantera det på ett bättre sätt:
- Minska stressen. Att ha en stressig livssituation, antingen på jobbet eller privat, ökar ofta risken för panikattacker. Stress i sig är inte farligt, men se till att få återhämtning för att inte ligga på en konstant hög nivå av stress.
- Andningsövningar. Många går runt och hyperventilerar utan att vara medveten om det. Det ökar risken för panikattacker. Försök att öva på att andas med magen för att minska risken för panikattacker.
- Fortsätt med aktiviteter. Ofta slutar man med aktiviteter som man tyckt om om det finns risk för nya panikattacker. Det gör ofta att livet blir tomt och kan leda till nedstämdhet och ökad ångest. Försök därför hålla i aktiviteter du tycker om att göra.
Öva på att andas med magen: Lägg dig på rygg med en kudde på magen. Känn kudden mot magen och försök andas så att kudden åker upp och ned. Är det svårt att andas med magen kan du tänka dig att du ska andas som att du luktar på blommor, ta ett riktigt djupt andetag. Det kan till en början vara svårt men öva på det regelbundet för att börja andas mer med magen.
Öva på att andas i fyrkant:
- Blunda och föreställ dig en fyrkant. Du kan också ha ögonen öppna och fokusera på exempelvis ett fönster.
- Andas in långsamt samtidigt som du följer den vänstra delen av fyrkanten och räknar till fyra.
- Håll andan samtidigt som du följer den övre delen av fyrkanten och räknar till fyra.
- Andas ut långsamt samtidigt som du följer den högra delen av fyrkanten och räknar till fyra.
- Håll andan samtidigt som du följer den undre delen av fyrkanten och räknar till fyra.
- Upprepa det här några gånger.
Hur kan jag hantera en panikattack?
Det finns också sådant du kan göra i stunden, om du får en panikattack:
- Sitt kvar. Försök att behålla lugnet och agera som om det inte är något farligt. Sitt kvar på samma plats och försök vänta ut panikattacken.
- Attacken kommer avta. Påminn dig själv om att panikattacken kommer avta. Kroppen orkar inte vara i panik en längre stund utan kommer varva ned själv.
- Andas. Använd andningsövningar och andas med magen.
Tips till närstående till någon som lider av panikångest
Att vara närstående till någon som lider av panikångest kan vara svårt. Man kan bli orolig, känna sig maktlös och inte veta vad man ska göra. Några tips är att:
- Visa att du finns där för personen som stöd.
- Läs på om panikångest för att lättare veta hur du ska stötta.
- Uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Här kan du också hjälpa till att ta kontakt med någon i samråd med personen, om hen tycker att det är svårt eller jobbigt.