Har du hört talas om benämningarna psykolog och psykoterapeut men inte riktigt förstått skillnaden? Bara lugn, du är inte ensam. I följande artikel förklarar vi vad psykologi egentligen är, hur psykoterapi går till och framför allt; vad som skiljer en psykolog från en psykoterapeut.
Psykologi – Läran om människors tankar, beteenden och känslor
Psykologi är ett brett begrepp som kan studeras, appliceras och läras på oändligt många sätt. Psykologi omfattar allt ifrån dina vardagliga beslut såsom vad du bestämmer dig för att laga till middag till mental ohälsa, utbildningar inom området och forskning.
Vad är psykologi?
Psykologi har olika betydelse beroende på vem du frågar. En del associerar psykologi med Freud och psykoanalys. Andra tänker på kognitiv psykologi och tankemönster. För vissa är psykologi synonymt med samtalsterapi. Några har inga associationer alls.
Anledningen till att det finns så pass många olika tankar som kan dyka upp när ordet psykologi nämns beror antagligen på bredden av området. Psykologi är nämligen ett väldigt brett begrepp som påverkar oss alla dagligen, även om vi inte tänker på det. När väljer vilken mjölk som du ska köpa i affären är psykologi inblandat. När du blir kär kan vi med all säkerhet säga att där finns psykologi med i spelet. När du spelar sten, sax påse med dina syskon eller sambo om vem som ska ta disken är du med allra största sannolikhet påverkad av olika typer av psykologiska processer. Området som studerar dessa processer kallar vi för psykologi. Därför kan vi säga att psykologi är läran om människans tankar, beteenden, känslor och samspel med varandra.
Var och när används psykologi?
Eftersom ämnet psykologi är så pass brett är det i princip omöjligt att lista alla områden som ämnet används inom. Nedan har vi valt ut några av de vanligaste områdena där läran om människans tankar, beteenden, känslor och samspel med varandra ofta används.
Mental hälsa
Psykologi används dagligen av psykologer och psykiatriker världen över för att hjälpa människor som lider av mental ohälsa eller som vill ha ett bättre välbefinnande. Detta görs bland annat genom samtalsterapi och medicinering.
Utbildning
Psykologi används till att utforma utbildningar genom att exempelvis ta reda på hur betygskriterier ska sättas, vilka som är de bästa sätten att lära ut nytt material och i vilka miljöer elever kan koncentrera sig bäst.
Försäljning och marknadsföring
Det är otroligt värdefullt för företag att få reda på hur konsumenter agerar och tänker när de beslutar sig för att exempelvis köpa en produkt. Detta kan göras genom att utföra olika typer av psykologitest och utvärderingar med konsumenter.
Coaching
En typ av motiverande samtal som ges i många olika former. I en coachingsession arbetar en klient och coach tillsammans för att klienten ska uppnå olika uppsatta mål. Titeln coach är inte skyddad och kan användas av vem som helst, men många psykologer och terapeuter använder coachande tekniker i sitt arbete. Några av de vanligaste formerna av coaching är karriärcoachning, livscoaching och chefscoaching.
Vart kan jag lära mig mer om psykologi?
För den som är intresserad av att lära sig mer om psykologi finns även möjlighet att studera ämnet. Utbildningar i psykologi finns på alla nivåer, från psykologi 1 på gymnasienivå till avancerade master- och professorsprogram på högskolor och universitet. Den vanligaste utbildningsformen inom psykologi på universitetsnivå är det femåriga psykologprogrammet som, efter ett års praktisk tjänstgöring efter utbildningen, leder till en psykologlegitimation. Följande svenska universitet erbjuder idag ett femårigt program inom psykologi; SU (Stockholms Universitet), UU (Uppsala Universitet), LIU (Linköpings universitet), ORU (Örebro universitet), GU (Göteborgs Universitet), KI (Karolinska Institutet), UMU (Umeå universitet), MH (Mittuniversitetet i Östersund) och LU (Lunds Universitet).
Dessutom finns det idag en mängd olika alternativ för dig som vill lära dig mer om ämnet men inte vill sätta dig i skolbänken. På olika psykologi forum på nätet eller i exempelvis en psykologi tidning finns mycket information att hämta för dig som är nyfiken på hur vi människor egentligen fungerar.
Psykoterapi
Psykoterapi är en behandlingsmetod som används vid en rad olika typer av psykologiska problem och svårigheter. Behandlingen sker genom ett samarbete mellan klienten och psykologen eller psykoterapeuten, i vilket man träffas kontinuerligt för att arbeta med det klienten vill ha hjälp med.
Psykoterapi introducerades som begrepp av läkaren Sigmund Freud år 1896. Freud insåg vikten av att låta människor prata öppet och fritt om sina problem och känslor. Idag, mer än 100 år efter att den första patienten behandlades genom psykoterapi, finns en lång lista med olika behandlingsmetoder och forskning inom ämnet. Psykoterapi kan ske i olika former, som enskilda samtal mellan en klient och en psykolog eller psykoterapeut, i par av olika slag (partners, syskon, föräldrar/barn etc.), eller i grupp.
Nedan har vi listat de två vanligaste terapiformerna som används i Sverige idag, samt information som kan vara bra att ha i åtanke om man funderar på att gå i psykoterapi.
Psykodynamisk psykoterapi
Psykodynamisk terapi (PDT) har sin grund i en terapiform som kallas psykoanalys. Denna form av terapi användes för första gången av Sigmund Freud som betonade hur vårt undermedvetna påverkar vårt psykiska välmående. Denna tanke genomsyrar psykodynamisk terapi då grundtanken är att det finns undantryckta känslor och minnen från det förflutna som skapar psykologisk obalans. Genom att ta upp dessa minnen och känslor till ytan och lära sig att acceptera dem istället för att trycka undan dem, kan vi uppnå ett bättre välbefinnande. Psykodynamisk terapi har historiskt sett varit den populäraste terapiformen i Sverige och används av ett stort antal psykologer och psykoterapeuter runt om i landet.
Kognitiv beteendeterapi
I kognitiv beteendeterapi (KBT) kombineras element från kognitiv psykoterapi och beteendeterapi. Detta betyder att man fokuserar dels på kognitiva aspekter som inkluderar exempelvis negativa tankemönster och dels beteendemönster som inkluderar olika typer av beteende och handlande. Till skillnad från psykodynamisk terapi läggs fokus på att lösa problem och konflikter i nuet snarare än att adressera händelser i det förflutna. Terapisessionerna i KBT kombineras ofta med hemuppgifter och olika typer av övningar och kräver aktivt deltagande från personen som går i terapi.
Psykoterapi på nätet
I takt med att tekniken för samtal och kommunikation på internet har utvecklats har även samtalsterapi blivit tillgängligt online. Idag finns det en rad med psykologer och psykoterapeuter runt om i landet som erbjuder psykoterapi via internet. Detta kan vara bra för personer som bor på en mindre ort och har långt till närmsta psykolog, psykoterapeut eller vårdcentral. Vissa personer hittar även alternativa former av psykoterapi i exempelvis Stockholm eller Göteborg som de skulle vilja ta del av men inte har möjlighet till på grund av avståndet. I dessa fall kan terapi över internet vara en bra lösning.
Hur fungerar det när man går i psykoterapi?
Att gå i psykoterapi för första gången kan kännas ovisst och skrämmande. Hur ska jag agera när jag kommer dit? Tänk om min psykolog eller psykoterapeut inte tar mig på allvar? Vad kommer min psykoterapi kostnad att landa på när behandlingen är över?
Att ha denna typ av funderingar innan första mötet är helt normalt.
Första mötet
Under första mötet introducerar sig psykologen/psykoterapeuten och du som klient får berätta lite om dig själv. Terapeuten förklarar sedan hur hen arbetar och vad du kan förvänta dig av sessionerna. Ni enas sedan om en gemensam plan för hur ni ska arbeta tillsammans och hur många sessioner som kan tänkas behövas.
Sessionslängd
Normalt brukar en terapisession vara mellan 45 och 60 minuter vid enskilda samtal, 60-90 min vid par och längre tid för grupp.
Antal sessioner
Antalet sessioner varierar stort beroende på vilka problem som finns samt vilken terapiform som används. Generellt brukar antalet sessioner för en person som går i kognitiv beteendeterapi (KBT) vara färre än för en person som går i psykodynamisk terapi.
Mellan sessionerna
Många psykologer och psykoterapeuter, speciellt de som arbetar med KBT, kombinerar sessioner med hemuppgifter för att göra behandlingen mer effektiv och för att klienten ska få prova eller träna vissa saker i sin vardagsmiljö.
Betalning
Klienten och terapeuten kommer gemensamt överens om betalningsmetod och om betalning sker efter varje session eller exempelvis månadsvis. Genom Ahum slipper terapeuter och klienter att slösa tid på krångliga betalningsmoment då betalningen kan skötas direkt via webben istället. Klicka här för att boka en tid med en av våra terapeuter.
Efter avslutad behandling
Vid sista sessionen görs ofta en summering av hur behandling har gått och vilka framsteg som har gjorts. Terapeuten och klienten diskuterar ofta vad klienten själv kan arbeta med i framtiden och hur eventuella återfall kan hanteras.
Psykolog – Utbildad inom psykologi
Titeln psykolog refererar till en person som på något sätt arbetar med människors mentala processer och beteenden. Även om den traditionella synen på en psykolog är en person som arbetar med samtalsterapi finns det idag ett stort antal andra områden där psykologer används.
Vem får använda titeln psykolog?
För att bli en legitimerad psykolog krävs en examen från en femårig psykologutbildning på något av de svenska universiteten, samt ett års praktisk tjänstgöring (PTP). Socialstyrelsen utfärdar dessa legitimationer och en person som inte innehar en psykologlegitimation har inte rätt att kalla sig för psykolog inom hälso- och sjukvården.
Vad gör en psykolog?
I Sverige finns idag cirka 10 000 utbildade psykologer som arbetar inom en rad olika områden. Cirka en tredjedel av dessa driver även eget företag. Nedan har vi listat några av de vanligaste yrkesrollerna för legitimerade psykologer:
Vårdcentralpsykolog
En av de vanligaste arbetsplatserna för en psykolog är inom hälso- och sjukvården. En psykolog som arbetar med samtalsterapi på en vårdcentral tillbringar dagarna med att ha stöttande och vägledande samtal med klienter för att bearbeta psykologiska problem och nå uppsatta mål.
Skolpsykolog
En psykolog som arbetar inom skolväsendet kan ha en rad olika uppgifter såsom att erbjuda samtalsterapi till elever, göra utredningar för olika typer av diagnoser samt att handleda personal och lärare på skolan. En skolpsykolog arbetar ofta i team med exempelvis en skolsköterska och kurator.
Arbets-/Organisationspsykolog
En arbetspsykolog, eller organisationspsykolog, arbetar både inom privata företag och den offentliga sektorn. Arbetsuppgifterna varierar och inkluderar exempelvis personalutveckling, rekrytering, behovsanalys och coaching.
Barn- och ungdomspsykolog
En barn- och ungdomspsykolog arbetar med barn och ungdomars psykiska hälsa. Vanliga arbetsplatser är inom skolväsendet och inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Vart hittar jag en psykolog?
I de allra flesta svenska kommuner och städer går det att hitta en legitimerad psykolog, antingen privat eller i den offentliga sektorn. Ibland kan det dock kännas svårt att veta vart man ska vända sig och vilken terapi som är bäst anpassad för den typen av problem som upplevs. Att hitta rätt psykolog online kan ofta kännas som att leta efter en nål i en höstack. Det är här kommer Ahum in i bilden. Istället för att exempelvis behöva googla efter ”psykolog Malmö” eller ”psykolog Göteborg” och sedan försöka navigera sig fram genom den långa listan av alternativ gör Ahum jobbet automatiskt. Ahum matchar klienter och psykologer baserat på område och lämplighet, smidigt och enkelt!
Vad kostar det att gå till en psykolog?
Kostnader att gå i terapi varierar helt beroende på antalet sessioner och vilken psykolog man går till. Om samtalet med psykologen täcks av landstinget eller försäkringskassan betalar man samma summa som för ett vanligt läkarbesök. Om man däremot går till en privat terapeut får man stå för sin psykolog kostnad själv och kan då räkna med ett pris på 800 kronor per session och uppåt.
Psykoterapeut – Vidareutbildad inom psykoterapi
En psykoterapeut har liksom en psykolog, en skyddad titel från socialstyrelsen. En psykoterapeut arbetar, kanske inte helt oväntat, med psykoterapi. Till skillnad från legitimerade psykologer har psykoterapeuter olika utbildningsbakgrunder inom människovårdande yrken såsom socionom, psykolog och läkare.
För att få en psykoterapeut legitimation krävs det att man har en har en godkänd examen från en psykoterapeututbildning. Dessa psykoterapeututbildningar finns på en rad olika svenska universitet och högskolor runt om i landet och ges oftast på halvtid under en treårsperiod. För att kunna bli antagen till psykoterapeututbildningen krävs det att man; 1) har en akademisk examen från en människovårdande utbildning såsom psykolog, socionom eller läkare med minst 120 högskolepoäng, 2) har en basutbildning inom psykoterapi, en så kallad psykoterapeut steg 1 utbildning (45-60 högskolepoäng). För den som har studerat till psykiatriker eller psykolog ingår denna basutbildning i utbildningsplanen. För övriga yrkesgrupper måste denna utbildning tas på egen hand, ofta vid ett privat lärosäte. 3) Efter att man fått baskunskaperna inom psykoterapi krävs en arbetslivserfarenhet på minst två år under handledning inom området innan man är berättigad att söka till psykoterapeututbildningen. 4) Psykoterapeutprogrammet finns
vid flera universitet och högskolor samt privata lärosäten. Programmet är 3 år på halvfart (90 högskolepoäng) och genomförs parallellt med fortsatt terapeutiskt arbete under handledning. För att bli legitimerad psykoterapeut måste du även genomgå egenterapi. Efter avlagd examen kan du söka legitimation hos socialstyrelsen och kan sedan titulera dig psykoterapeut.
Vad gör en psykoterapeut?
En psykoterapeut arbetar i olika miljöer med att bedriva olika typer av psykoterapi med tillhörande tekniker och metoder för den inriktning man praktiserar. Detta kan ske antingen individuellt, med par eller i gruppform. De flesta psykoterapeuter hittar du inom privat eller offentlig hälso- och sjukvård såsom på vårdcentraler, inom psykiatrin eller på privat mottagning.
Psykoterapeut eller psykolog? Vad är då egentligen skillnaden?
För att kort sammanfatta vad som skiljer en psykoterapeut och en psykolog;
En legitimerad psykolog har en femårig utbildning inom psykologi plus ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.
En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen med minst 120 högskolepoäng från en människovårdande utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst två års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi (totalt 3,5 års heltidsstudier i människovårdande yrke, 4,5 års halvtidsstudier i psykoterapi och 2 års praktik. En psykoterapeut arbetar med att bedriva psykoterapi med människor i olika former.
Det är även vanligt att man blandar ihop benämningarna psykolog och psykoterapeut med psykiatriker. En psykiatriker är i grunden en läkare som har specialistutbildning inom psykiatri. En psykiatriker kan bedriva samtalsterapi men arbetar oftast mer med diagnostisering och utredningar av patienter. Psykiatriker får, till skillnad från psykologer och psykoterapeuter, lov att skriva ut medicin såsom antidepressiva och ångestdämpande läkemedel. Psykiatriker har i likhet med psykologer en grundutbildning i psykoterapi.